Hemma i världen

Krister Löfgren - ett slags poesi och författande

Etikett: arbete (sida 1 av 2)

Tillbaka till jobbet

Igår arbetade jag för första gången på länge, efter en lång sjukskrivning. Och det gick bra. Och dåligt.

Med 25 procents arbetstid och en uppsjö av idéer att förverkliga, ett berg av oavslutade uppgifter vid skrivbordet och en svårkontrollerbar lust att återställa allt till hur jag vill ha det så är det lätt att jag hamnar en bra bit över det tillåtna antalet timmar.

Det var det dåliga. Det bra var att det fungerade, någotsånär. Det kändes skönt att vara tillbaka, även om det bara var på kontoret. Jag klarade av att koncentrera mig på mina arbetsuppgifter, även om jag tycker att alldeles för få blev gjorda och att jag givetvis tenderar att vara överdrivet noggrann, ogillar ostädade arbetsutrymmen och inte ens vill jobba med att släppa taget eller försöka lämna oavslutade jobb efter mig.

Det oroar mig dock att tidsmarginalerna är för små. Behovet av extra hjälp är för stort för att passa in i budgeten men det är även svårt att hitta någon kandidat för anställning som jag känner mig helt och hållet nöjd med. Det är inte deras fel utan det problemet ligger hos mig. Jag behöver en kopia av mig för att inte sluta besviken och med känslan ”det blir bättre och enklare om jag gör det själv”.

Det ordnar sig. Det gör alltid det. Det kan vara bra eller dåligt men det ordnar sig. Något annat är omöjligt.

Trött, tröttkörd och trasig

Ibland — eller snarare: till slut — räcker inte energin längre. Lusten och drivkraften sinar under en period som i efterhand känns overkligt lång när man tänker på det. Ungefär som ”pyspunka”. Man är förvånad och har väl aldrig riktigt förstått att det var så illa. En dag står man utan luft när man behöver åka till något viktigt. Och när det viktiga är resan genom livet så behöver man troligtvis något slags understöd eller i alla fall ett andrum någonstans, där man kan få sin egen tid för återhämtning, kanske reparation av ens eget inre landskap som man långsamt brutit bitar ur.

Det är där jag känner att jag står just nu. Jag har ramlat över kanten och mött en psykisk utmattning som överskuggar det mesta. Det är en märklig känsla, tung som den svartaste sten. Allt positivt avtrubbat, utan toppar men djupa dalar i det sorgesamma.

”Inga människor dör av för mycket arbete. De dör av slöseri med sig själva och av oro.” (Charles Evans Hughes)

Jag har jobbat för mycket, förslösat annat livsviktigt och nu är vägarna överväxt grus och svåra, särskilt med själslivets tyngder att bära. Knappt halvvägs genom dagen tar man slut.

Jag skulle ha träffat en läkare idag men ironiskt nog hade han blivit sjuk (vilket förstås även de måste få bli). Nu läggs ytterligare en sak till de som redan framskjutits till en annan dag.

Tröttkörd. Snart börjar en ny dag. God natt, vänner!

Äldre inlägg

© 2019 Hemma i världen

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: