Det kommer det som saknas. Dela:ShareShareStumbleUponRedditEmailPrintDigg

Jag är allt, havet, allt

Det lever i mig. Det dör och försvinner i vågor, i en vattenkaskad som slår upp mot klippor, resliga i all sin uråldriga stolthet.                                         Och det flimrar framför ögonen som en dimma, en fin livsväv av kristallblänk genombruten av oräkneligt stoft av...

På vårdcentralen…

På vårdcentralen får man en känsla för gamla människor. Insvepta i urblekt hy, som drivved, nött av årtionden, genomborrad och itusliten av krafter som vuxit starkare än varje dröm som någonsin funnits. Människor solbrända, som grovt läder missformat av solstrålning, buckliga ansiktsdrag likt uppsvälld regnfuktig kartong. Somliga nästintill naturligt mjukbruna. Ingen är...

Vi är lika formade av mellanrum

Vi är lika formade av mellanrum, av det osagda, som av innehåll. Som skålen som definieras av dess tomrum omslutet av form, liksom en fjälldal levandegjord av den vertikala tomheten. Vi är inga sär-skilda varelser, bara ögonblick, relationer, varandras korsande vägar, knutpunkter på livstrådar som är överväldigande våra och alla andras. Om...

Fullmånemjuk kropp

I ett bleksken från sängkammarlampan fullmånemjuk kropp En färd nedåt välsinnad hud Ett landskap närapå detaljlöst men minnet i fingrarna förnimmer ändå sällsamma...

Time-out

Snömarkerna går aldrig ur en. Allt inlandskargt talar om det självfallna själva oss Ett skalv genom vidder vidunderliga — igenom också oss. Närapå tystad är markens rörelse men befinner sig där i, ut och igenom, omkring runtom inom som järphönan du nästan aldrig upptäckte uppi grantoppen, Snötäckt hennes...