Milo och jag har nya spadar — och ordentligt med fin snö att kasta fel och rätt, för att det är kul och nödvändigt men mest bara för att. Allt verkar väl annars, men ingen tid att skriva. Enda mörkmolniga kruxet: kanske finns det en behinneinflammation, men vad gör det? Det är vitt och vidunderligt och en ”bus-skata” stjäl Alfons nyckel.
Hemma i världen
Krister Löfgren - ett slags poesi och författande
© 2018 Hemma i världen
Tema av Anders Noren — Upp ↑
tisdag, november 25, 2008 at 22:36
Åh, du är så bra så jag blir tårögd.
(jo, nu är jag nog väldigt gravid :D)