Hemma i världen

Krister Löfgren - ett slags poesi och författande

Etikett: lyrik (sida 2 av 5)

Mörker mörka mörkt kristaller

”Nu är marken täckt ett puder

Av de vita brandkristaller

Döda vita sommar is

Och den döda gång kristaller

Lyktan under björken vit

Här fanns gräset svagt kristaller

Gröna tunna färger is

Ingen går här mörkt kristaller

Ljuset käglan vita puder

Brandens lykta sommarpuder

Vita gräs kristaller is

Mörker mörka mörkt kristaller.”

– Ann Jäderlund

Jag är allt, havet, allt

Det lever i mig.
Det dör och försvinner
i vågor, i en vattenkaskad
som slår upp mot klippor,
resliga i all sin uråldriga stolthet.
 


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Och det flimrar framför ögonen
som en dimma,
en fin livsväv av kristallblänk
genombruten av oräkneligt
stoft av ljuspartiklar.
Gnistrande föreningar:
i dem — i mig, dig! —
liv i vardande, kommande avslut;
fortsättningen är omvandling.
Ett omskapande.

Jag är havet och sjöarna,
den gömda tjärnen ingen bryr sig om.
Alla vattens vågor, alla bråddjup,
alla oceaners myllrande av
liv — och baksidan av levandet…

Jag är en värld, det är
en värld i mig.
Jag är vattnet, jag är jag
jag är du, jag är

allt som slutligen dör

i bortsköljande vågor.

Under en spegelblank yta
är jag allt, och jag är
ytan själv och jag är
min egen reflektion
som stjärna i ytan.
Jag är du, jag är

allt som börjar om.

Allt evigt fortsättande.

Det lever i mig,
jag är tillfällen,
frånfällen och ursinne
Den klippiga stranden,
alla stenar (omtalade som döda),
vi är där i vår stillsamhet
inte inte-existerande, bara
översköljda av oss själva
när vi svallar in, kyler ner
— eller värmer upp, om årstiden är rätt.

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2021 Hemma i världen

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: